the Lisa

Hello Saferide igår. Väldigt bra och fint. Vi hamnade längst fram, annars kan det vara lite svårt att komma fram när det är en artist där publiken ska vara så himla snäll och artig och inte trängas. Men vi låtsades digga förbandet (Two white horses, som faktiskt var bra) och när man väl står där framme så är det ju ingen annan i den artiga publiken som får för sig att trängas. Men det känns ändå inte som att man varit på konsert på riktigt när man inte har några blåmärken på knäna dagen efter (jag har fortfarande kvar några från Parken).


Vart inget fraterniserande med Annika Norlin, men tydligen lyckades jag i alla fall tigga en Marlboro light av keyboardisten på vägen hem. Alltid något.

Efterfest med Camilla och Robban i Robbans lägenhet. Han gjorde misstaget att plocka fram sin gitarr.
Det skulle han inte ha gjort...
En något onykter Lisa tyckte det var väldigt väldigt roligt att sjunga. Det är väldigt roligt att sjunga, skulle önska att jag var bättre på det.
Klockan halv fyra sjasade Camilla Lisa i säng. Eller i soffa rättare sagt. Det var nog tur. Jag mår lite halvdåligt idag. Men ikväll ska vi dricka mera öl med kusin Erik.

Just nu borde jag städa upp här hemma och plugga lite eller kanske börja skriva lite på någonting till skoltidningen (just det, har jag nog inte sagt men är numera en av redaktörerna i veterinärkårens tidning, Bladmagen, väldigt studentikost).
Fick i alla fall bevisat att det går alldeles utmärkt att ha en middag för 6 personer i min lilla dublett. Och en extra matlåda, och en ost. Perfekt. Plus att Camilla snodde en Two white horses-påse åt mig. Mycket bra =)