En liten rapport
Jag var faktiskt pa stranden med Fredrika och Aaron och Fred i onsdags, den ligger cirka trettio minuter hemifran och heter Shelly Beach. Det var kul. Aaron kan inte simma. Det var andra gangen i hela hans liv som han var vid havet. Och han tappade sina glasogon i vattnet...
Jag har bilder som jag ska lagga ut nasta gang. Och en film om det fungerar. Hihihi.
Annars gar allting bra. Vi jobbar hart, men jag har i alla fall fatt rida mera nu. Inga galopphastar an men har fatt rida till galoppbanan och galopperat med nagra av Tims falttavlanshastar som ska sattas igang efter vila.
Pa onsdag aker Kirsty hem till England igen och sa ar det en kille som heter Dan som har hjalpt till att rida galopphastarna forut som inte ska gora det langre, sa forhoppningsvis sa betyder det att jag far rida mera =)
Och sa far jag ett eget rum nar Kirsty aker ocksa, det kanns bra.
Imorgon ar det julafton, man far ingen direkt julkansla har, trots att de forsoker. Det spelas julmusik overallt och de har tomtar och renar och julbelysning pa vartenda hus. Men det ar typ 30 grader varmt och soligt sa det hjalper inte. Imorgon ska vi nog ga ut och dricka alkohol tror jag, det ska man gora pa julafton har. Pa juldagen sa ar det ingen ridning, utan vi ska bara mocka och byta hagar och fodra och sen blir det julmiddag hemma hos Tim som hans foraldrar lagar. Pa nyarsafton planerar vi att aka till Sydney och fira dar. Forhoppningsvis sa far vi ledigt 1 Januari, annars blir det jobbigt.
Mina hander mar tyvarr inte sa bra, det ar irriterande for annars sa trivs jag himla bra. Jag smorjer in dem med varmade deep heat-kram och forsoker att inte anstranga dem for mycket, men det ar ju inte sa latt nar det ar meningen att man ska jobba...
Tack for alla rapporter =D
Attans, stackars Idol-Amanda, stackars Bonde-Lena och stackars f.d. allsvensking.
VI HATAR ASSYRISKA!
som alla vet.
Och mest av allt, stackars stackars Pernilla. Forst det har med jobbsituationen, eller krisen kanske man ska saga. Och nu det har! Det ar nog sakrast att du pallrar dig ner hit.
Ha det sa bra sa hoppas jag att jag det kommer ett nytt inlagg snart!
Kramar fran Lisa
En vecka gar sa fort...
En vecka sen den senaste lediga dagen. Trots de langa arbetsdagarna (eller kanske tack vare) sa har det gatt jattefort. Jag trivs riktigt bra har faktiskt. Kroppen har borjat vanja sig vid att jobba.
Det är värsta bantningskuren att vara här ocksa. Har nog gått ner flera kilo redan känns det som.
Jag har fixat ett australienskt mobilnummer, så att om någon känner för att ringa och prata lite så går det alldeles utmärkt på +61 450 113455.
Galopphastarnas stall, dar jag for det mesta jobbar just nu...
Det är fortfarande inte så mycket ridning, har bara skrittat än så länge. Tydligen så brukar man inte få rida i början utan mest göra det jobbiga men jag trivs jattebra med manniskorna har och alla jobbar lika hart sa det kanns okej anda... Jag kan tänka mig att det är för att det kommit väldigt mycket folk hit som jobbat typ en halv dag och sen gett upp för att det är för jobbigt.
Men jag blir brun, smal och får prata mycket engelska så jag är nöjd. Lonen ar helt okej ocksa, 300 AUS Dollars i veckan (Nastan 1800 kr) Stannar nog en eller kanske två månader här. Händerna har slutat göra ont i alla fall så det är bra. Eller de har i alla fall inte blivit värre. Vissa morgnar känns de lite konstiga. Hoppas att jag får rida galopphästarna innan jag åker vidare. Det vore fränt.
Vadret ar inte sa superfint just nu, idar ar det molnigt, men valdigt varmt. Vi ska aka till stranden i eftermiddag och bada i havet. Om jag tors for det finns hajar. Igar och i forrgar var det stralande sol och sakert 35 grader varmt, jag har brant mig pa axlarna.
Jag bytte rum i tisdags, för Tim har bestämt att Fredrika som jag delade med tidigare, ska ha ett eget rum. Så nu delar jag med Kirsty istället. Och när jag skulle bädda sängen och drog ut bäddmadrassen en bit från väggen så hittade jag VÄRLDENS STÖRSTA SPINDEL sittandes på väggen UÄCK!
Den var typ tio centimeter i diameter, och bara satt där och tryckte. Jag sprang och hämtade Fredrika som skrattade åt mig för att jag blev rädd för en liten spindel. Sen gick hon in och tittade på den och kom utspringandes skrikande. Som tur var så var våran hovslagare vid huset för han och Fredrika skulle på date så han fick komma in och döda spindeln. Har bara kort när den är död, och ihopkrullad och jag lovar, den var dubbelt så stor när den levde.
Förlåt Kenny, skulle så klart tagit kort på levande spindel, men jag vågade för bövelen inte gå in där innan den var död. Hovslagaren, Sandy, sa att det var en giftspindel så om man blir biten av den blir man sjuk.
Däremot har jag kort på en levande vandrande pinne av något slag som satt utanför bensinmacken som jag tyckte var lite frän.
Gjorde bort mig lite inför veterinären harom dagen. Jag skulle ta ut en häst i hagen, visste inte vad den hette, det är fortfarande väldigt rörigt med alla hästar och vad de heter och vart de bor. Plus att det kommer och åker hästar hela tiden så det är typ omöjligt att ha koll.
I alla fall så stod jag och tittade på tavlan över hagarna för att kunna lista ut vart jag skulle släppa hästen, då kom veterinären och sa någonting. Han pratar väldigt otydligt och sa typ humbla humbla humbla fashion police hmm humbla. Typ. Så jag trodde att han skojade om min klädstil på något vis och skrattade lite artigt. Sen sa han typ samma sak igen och jag fattade ingenting. Till slut kom jag på att Fashion Police var namnet på hästen och att han skulle säga nånting om den. Hehe. Jaja.
Igar hade vi lugn lordagskvall, med pizza en MASSA chips och senaste Harry Potter-filmen. Det var mysigt.
Fick dessutom veta att Arron som jobbar har ar slakt med COLIN FIRTH!!!!!! Deras foraldrar ar typ kusiner (inte allihopa alltsa, men tva av dem, ja ni fattar...) Det var det franaste jag har hort pa lange!
Vill ju ha rapporter hemifrån!
Vem vann egentligen Idol, hoppas verkligen inte det var tönt-Marie Picasso?
Och hur går det egentligen för Bonde-Fredrik och Lena??
Och hur går det egentligen för Fia i lägenheten? Har hon lagat någon mat? Städar hon?
Och hur går det egentligen för en viss allsvensk (?) fotbollsspelare?
Om nan undrar varfor det finns prickar over bokstaverna ibland sa ar det for att en del av texten kommer fran min dator hemma och en del hittar jag pa just nu nar jag sitter har.
Lite fler bilder fran garden och runt omkring. Hinner inte skriva mer nu....
Kramar fran Lisa
Australien!
Ja, jag lever! Konstigt nog. =)
Forlat pappa, maste erkanna att jag missade namnsdagen helt och hallet.
Med Regina Spektor och Lars Winnerback i horlurarna gick det ganska bra att flyga tvars over jordklotet. Det var ett ganska gratt och regnigt Sydney som jag kom fram till 10 over 7 i torsdags (Australiensk tid). Fast valdigt varmt. Sen akte jag tag till Wyong, dar stallet ligger, ca 10 mil norr om Sydney. Det forsta med Australien man upptackte var att de flesta har ar mycket trevliga. Alla halsar, fragar hur man mar och onskar en trevlig dag. Nar jag hoppade pa taget till Wyong kom det direkt en liten tant och hjalpte mig med min tyngsta vaska. Da blir man glad!
Men for bovelen vad det ar irriterande att inte kunna skriva a,a och o med prickar over.
Tim kom och hamtade mig pa tagstationen, han var trevlig, lite tunnharig och smafet faktiskt. I stallet traffade jag hans flickvan, Sofie. Hon ar typ dubbelt sa snygg och halften sa gammal som han. Lite Flowerhillvarning dar.
Har jobbat i stallet nu i tva och en halv dag, Det ar ett jobbigt jobb. Vi gar upp vid kvart over fyra och sen borjar vi jobba vid 5. Sen jobbar vi till ca 12-1 och sen ar det lunch i 2-3 timmar. Sen jobbar vi igen tills allt ar klart pa kvallen. Vanligtvis runt 6-7. Sa langa dagar blir det. Och ont i hela kroppen har jag... Men det ar roligt ocksa. Vi ar 5 tjejer som bor i ett hus, en bit ifran stallet (ca 15 min med bil). Det ar jag, en svensk tjej som heter Fredrika, tva engelska tjejer som heter Kirsty och Emma och en belgian som heter Kato. Sa jobbar det tva indier och tva engelska killar i stallet ocksa, Arron och Fred. Indierna heter Hajinda och Courant (ingen aning om hur det stavas egentligen men nanting sant).
Det finns tva stall, ett med unghastar och Tims eventers och ett med galopphastar. Det ar ca 12 hastar i varje stall, men sa gar det en massa hastar ute ocksa, totalt ar de ca 75 stycken.
Har inte fatt rida nanting an, det kanns trakigt. Har tankt vanta ett par dagar till och se hur det blir och sen saga till Tim att det ar ju for bovelen for att rida jag kommit hit. Mockningen ar jobbigast, mockar bara ca 4 boxar men de ar som en permanentbadd varje dag. Typ. =(
Sjalva hasthallningen och stallet har paminner ganska mycket om Flowerhill, fast med trevligare manniskor, varmare vader, finare hastar och lite trakigare arbetsuppgifter an sa lange...
Igar korde jag for forsta gangen en hogerstyrd bil (om man nu sager sa, med ratten pa fel sida menar jag i alla fall) pa vanster sida av vagen. Det var otackt. Och jag satte pa vindrutetorkaren varenda gang jag skulle blinka. Och famlade vid dorren nastan varenda gang jag skulle vaxla. Men Fredrika satt brevid och gav goda rad.
Linn, den svenska tjejen fran goteborg som jag pratade med i telefon har redan akt harifran. Hon hade nog inte raknat med att det skulle vara sa jobbigt att jobba med hastar. Och sa tyckte hon att hastarna var lite laskiga tror jag. Sa hon skulle soka au pair-jobb istallet.
Jag tror i och for sig inte att jag heller kommer stanna sa jattelange har. Det kanns inte som att man ser sa mycket av Australien och det skulle jag vilja gora. Och sa har jag redan borjat kanna av mina fingrar och handleder som jag fick ont i pa Irland och det ar ju inte sa bra. Trodde det skulle ga bra har eftersom att det ar sa varmt, men antar att det ar sjalva jobbet, formodligen av mockningen och fodringen, alltsa att halla i en grep och anstranga handerna helt enkelt. Men far val se hur det gar. Skulle garna stanna i minst en manad eller tva, men det tog ju ett ar innan handerna blev normala forra gangen, sa blir de varre sa far jag nog forsoka hitta ett annat jobb. Det ska inte vara sa svart att fa ett jobb pa nat cafe eller nanting i Sydney sager de har i alla fall. Och tydligen sa kan Tim ocksa hjalpa till att hitta "easier jobs". Det var meningen att han skulle gora det till Linn, men sen betedde hon sig lite dumt och vagrade hjalpa till att leda ut nagra hastar den dagen hon skulle aka, trots att hon bott en vecka i Tims hus utan att jobba (fran borjan var hon sjukskriven for att hon fick skavsar pa fotterna, och sen kom hon pa att hon inte ville jobba kvar). Sa nar han fragade henne om att hjalpa till sa sa hon lite halvotrevligt att hon inte jobbade at honom langre och da blev han lite sur.
Men mig gillar han (tror jag =).
Ska lagga in bilder och grejer nasta gang hoppas jag. Glomde USB-kabeln hemma nu. Sa maste jag hitta en adapter sa jag kan ladda min dator, den ar dod just nu.
Blev ett valdigt langt inlagg det har, nasta lediga dag har jag nog om en vecka sa da blir det nya nyheter.
Kommer nog skaffa ett australiensiskt kontantkort oxa, sa ni kan ringa mig utan att jag behover betala. Hehehe.
Ha det sa bra och tack for alla mail och kommentarer!!!
Kram kram.
Arlanda
Nu sitter jag och alla snobbiga affärsgubbar med våra bärbara datorer på flygplatsen och bloggar.
Jag har druckit två glas vin och är inte alls lika nervös längre. Har suttit och tittat ut på en massa plan som lyfter genom fönstret och varje gång har jag bara väntat på att det ska dunsa ner igen och krascha. Men inte ett enda har gjort det. Hittills. Konstigt nog. Börjar nästan tro att inte mitt plan heller kommer störta ner. Men bara nästan.
Blev rätt nervös på bussen från Bålsta till Arlanda också. Busschauffören lyckades undvika att köra mot Arlanda varenda gång jag såg en skylt där det stod Arlanda så jag hann bli övertygad om att jag hade tagit fel buss eller missat ett byte nånstans, innan vi kom in nån slags bakväg till Arlanda.
Men nu är jag här i alla fall och det känns bra.
Min Blogg
Nu sitter jag i min lilla lägenhet och blir allt mer nervös. Fru Mona är uppe på vinden och hämtar sina saker. Hon hälsade knappt när hon kom in. Hon är väl fortfarande upprörd över min otacksamhet och ovilja att flytta hennes j-a saker. Jaja.
Snart kommer Fia och vi ska skjutsa hit min säng. Sen ska jag träffa mamma och mormor, kanske gå över till pappa också och säga hej då. Har blivit väldigt mycket hej dåande de senaste dagarna känns det som.
Nu kommer nog Fia låter det som. Nästa gång jag skriver sitter jag nog på en flygplats.
Kram på de.
